Kvantmekaniska termer

Makroskopiskt objekt – refererar till ett objekt med en massa eller energi av en storlek så att vi räknar den till en materiell värld. Det vill säga sådant som är av en magnitud så att vi kan mäta eller räkna på det med klassisk eller relativistisk fysik, utan uppenbara kvantmekaniska effekter.

Kvantmekaniskt objekt/nivå – refererar till något som uppträder på ett sätt som inte fullt ut kan beskrivas med klassisk fysik. Ofta handlar det om objekt på subatomär nivå. Ljus är ett av våra mest renodlade exempel på ett kvantmekaniskt objekt/fenomen. Det beskrivs bäst som en våg, hellre än en partikel. Ljus har i sin vågfunktionsbeskrivning oändlig utsträckning. Tid har inte relevans för ljus självt. Det verkar därmed som att orsak och verkan inte har samma inflytande i en kvantmekanisk värld, som i den makroskopiska.

Vågfunktionen beskriver ett objekt/system och alla dess möjliga tillstånd. Vågfunktionen är den mest tillämpbara beskrivningen av ett kvantmekaniskt objekt.

Everetts ’sub-system’ – är en delmängd av universum, som utgörs av massa och/eller energi som kan vara av makroskopisk eller kvantmekanisk magnitud, eller en kombination av båda. I ett experiment utgör till exempel det man mäter på ett subsystem och observatören ett annat subsystem. Ett subsystem beskrivs som summan av sina möjliga tillstånd i universum, dess vågfunktion.

Everetts ’composite system’ – utgör ett sammansatt system av två eller fler subsystem. Om man till exempel skulle beskriva observatören och mätobjektet som ett sammansatt system, så skulle det kallas ’a composite system’.

’Distribution’ – avser fördelningen av möjliga tillstånd i ett system. Det vill säga sannolikheterna för att systemet ska uppträda i olika tillstånd.