Sandra Deimer

När jag läste på universitetet tyckte jag det var roligt att räkna, fundera på abstrakta saker och hänga med kompisar. Guldkornen som glimmade var kurserna i kvantmekanik och kosmologi, och laborationerna med ljus och vågfysik.

En hemlig önskan fanns att bygga något som kunde detektera de fält jag misstänkte att vi har runt oss. Examensarbetet blev en touch av att dyka lite djupare i hur fält kopplar till materia. Det påföljande arbetet blev det bästa jag har varit del av, när det gäller att koppla teori (Maxwells ekvationer) till fysisk ’verklighet’ i laboratoriet.

Med civilingenjörsutbildning i Teknisk Fysik och Elektroteknik hade jag möjligheten att ta välbetalda ingenjörsjobb, och samtidigt få bo utomlands och lära mig språk.

Funderingarna på hur vår matematik faktiskt kopplar till det vi upplever slutade aldrig dock.

Idag finns det ord för de upplevelser jag haft men inte fullt ut kunnat förklara själv. Som liten upplevde jag att personer ’har’ eller ’är’ en färg och en siffra. Veckodagarna hade färger och var inordnade i ellipser. Jag blev förvånad när mamma sa att inte alla ser det så. Idag kallar man det synestesi.

Senare i livet började jag även se fysiskt ljus runt och i människors kroppar, samt uppleva andra ljusfenomen. Efter att ha läst om att blinda personer kan lära sig se via ett chip som genererar signaler på tungan, antog jag att det ljus jag såg var ytterligare ett exempel på synestesi och ett bevis för hjärnans fantastiska plasticitet (förmåga att omarbeta signaler, intryck och upplevelser).

Det borde också betyda att det finns något mer bortom vår uppenbara fysiska kropp som vi kan plocka upp signaler med/från. Plötsligt tedde sig skolfysikens lagar om ljus som studsar mot ytor, som att lura barn. Jag var tillbaka i fascinationen över kvantfysiken. Det var det enda som kunde ge en rimlig förklaring, och som kopplade samman den fysiska och den upplevda världen.

Principen att alla subjektiva upplevelser såväl som antagna objektiva beskrivningar måste kunna hållas samman av en och samma teori, kallas “psycho-physical parallelism“. Jag är av åsikten att det måste vara ett grundläggande krav för all vetenskaplig teori. De som ställer krav på psycho-physical parallelism, är i gott sällskap av von Neumann, Everett med flera.

Utbildning och arbete relaterat till fältteori respektive medvetande

Kognitionsvetenskaplig utbildning vid Linköpings universitet, kurser i datateknik, lingvistik, kognitiv psykologi och filosofi, 1996-1997

Teknisk Fysik och Elektroteknik, civilingenjörsutbildning vid Linköpings Tekniska Högskola 1997-2002

“Performance characteristics for an electromagnetic absorber”, examensarbete utfört hos Saab Avionics 2001-2002

“Multi-core wire Model Validation”, validering av elektromagnetisk programkod gentemot elektromagnetiska mätningar. Utfört hos Saab Avionics, presenterat till kund BAE Systems i Warton 2003

Anatomi och fysiologi, kurs Linköpings universitet 2009

Biomedicinsk signalbehandling, kurs Linköpings universitet 2009

Mätning, beräkning och utvärdering av EMF (elektromagnetiska fält) m a p hälsovådliga effekter, Saab 2009-2011

Saabs representant i Svensk Elstandard Kommitté TK106: “Elektromagnetiska fält – gränsvärden och mätmetoder” 2010-2011

Föreläsning, granskning och egen publicering av populärvetenskaplig kvantfysik, Physics Visions 2015-nu

Övrigt arbete och utbildning

Flygvärdinna, Spanair 2003-2004

Corporate Young Manager Programme för European Aeronautic Defence and Space company 2004-2005

Systemingenjör och teknisk projektledare, Airbus 2005-2008

Projektledare, operativsystem för digitalboxar, Zenterio 2011-2016

Produktägare, Sensor fusion och Taktisk styrning, Saab 2016-2019

Driver företaget Physics Visions på heltid, 2019-nu